Risk för smittspridning när arbetskläder saknas
Varannan medlem i Kommunal som jobbar inom vård, omsorg, förskola och hushållsnära tjänster anser att de sprider bakterier och sjukdomar via kläderna. Samtidigt har nära hälften inte tillgång till arbetskläder på sin arbetsplats. Bakterier och sjukdomar sprids lätt när anställda inte får arbetskläder. Det visar en undersökning från Novus opinion som är gjord på uppdrag av Kommunal.
- Det är mycket oroväckande att så många inte har tillgång till arbetskläder på sin arbetsplats. Kortsiktigt kan situationen vara livsfarlig för den enskilde brukaren och i ett längre perspektiv är det en tickande bomb för hela befolkningen då multiresistenta bakterier sprids snabbt via kläderna, säger Lenita Granlund, Kommunals avtalssekreterare.
Läs hela rapporten på kommunals hemsida
Lag om personalliggare i Tvättbranschen träder i kraft den 1 april 2013
Personalliggare har tidigare varit krav i restaurang och frisörbranschen, och har nu vidgats till att omfatta även tvätterier. När en ny lag antas där en myndighet som är kontrollorgan, krävs att myndigheten får en förståelse för branschen, vilka förutsättningar som finns, och vilka situationer som kan uppstå som påverkar möjligheten till lagefterlevnad. Skatteverket kommer att närvara på Tvätteriförbundets årsmöte för att svara på frågor, och för att diskutera vilka hinder som kan uppstå i vår bransch.
Vilka ska antecknas i personalliggaren?
Som näringsidkare ska du löpande föra personalliggare varje arbetsdag. Du kan låta någon annan föra liggaren, men det är alltid du som har ansvaret för att det görs på rätt sätt. Liggaren ska alltid innehålla uppgifter om näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. För varje verksamhetsdag ska även antecknas namn och personnummer eller samordningsnummer på personer som är verksamma i näringsverksamheten samt tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas.
Det är inte bara avlönad personal som anses vara "verksam i näringsverksamheten" utan även oavlönade personer och inhyrd personal från bemanningsföretag ska skrivas in i liggaren. Exempel på oavlönad personal är praktikanter eller släktingar som hjälper till gratis.
Du som är enskild näringsidkare behöver dock inte tas med i de dagliga anteckningarna om "verksamma personer" i personalliggaren (kom dock ihåg att kravet att personalliggaren som sådan ska innehålla uppgifter om näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer kvarstår). Att enskilda näringsidkare inte behöver skrivas in i de dagliga anteckningarna bestämde Regeringsrätten i en dom år 2008. Skatteverket anser att inte heller följande närstående personer behöver antecknas, även om det också finns andra som arbetar i verksamheten; din make/maka, dina barn under 16 år om de deltar i verksamheten samt din sambo om ni tidigare har varit gifta och/eller har gemensamma barn. Samma regler gäller dig som är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och dina närstående. Andra delägare i fåmansföretag ska dock antecknas om de deltar i verksamheten. Delägare i handelsbolag eller kommanditbolag behöver inte antecknas eftersom de inte redovisar någon inkomst av tjänst för sin verksamhet. Se Skatteverkets information angående detta här.
Med fåmansföretag avses enligt inkomstskattelagen aktiebolag och ekonomiska föreningar där
1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller
2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.
Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och privatbostadsföretag är inte fåmansföretag.
Med fåmanshandelsbolag avses enligt inkomstskattelagen handelsbolag där
1. fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller
2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet.
Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag enligt punkterna 1 ovan ska en person och hans närstående anses som en delägare.
Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.
Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag enligt punkterna 1 ovan avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i punkterna 2 ovan anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.
Vad gäller frågan om ordningsvakter ska vara inskrivna i personalliggare har Kammarrätten i Stockholm i en dom ansett att det inte är möjligt att slå fast vare sig en generell regel som innebär en skyldighet för näringsidkare att anteckna ordningsvakter i personalliggare eller en generell regel som innebär motsatsen. Avgörande vid bedömningen är om ordningsvakternas verksamhet är en självständigt bedriven verksamhet eller om den är integrerad i näringsidkarens verksamhet. Skatteverket anger dock på sin hemsida att "en vakt får anses stå under uppdragsgivarens ledning och ska således antecknas i personalliggaren. Detta gäller såväl "egna" som inhyrda vakter."
Kom ihåg att uppgifterna ska antecknas i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas respektive avslutas!
Undantag från att överhuvudtaget föra personalliggare
Om du driver enskild verksamhet, ett fåmansföretag eller ett handelsbolag och om endast du, din make eller dina barn, som är under 16 år, är verksamma behöver du överhuvudtaget inte föra någon personalliggare. Men om det finns någon annan verksam person så ska personalliggare föras. Personalliggaren ska då bl.a. innehålla uppgifter om näringsidkarens namn och om sådant nummer finns, personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.
Om din verksamhet till exempel är ett hotell med matsal och matsalens omsättning är mindre än 25 procent av den totala omsättningen, behöver du inte föra någon liggare. Reglerna säger att om den huvudsakliga verksamheten är en annan än de som räknas upp ovan under rubriken "Vilka omfattas av lagen?", behöver du inte använda liggare. Med huvudsaklig menas 75 procent av verksamheten, vilket normalt är detsamma som 75 procent av omsättningen.
Studie visar, flergångskläder i sjukvården – ett bättre miljöval
Landsting och andra vårdgivare som använder operationskläder av engångsmodell inom sjukvården har betydligt större negativ miljöpåverkan än de som tvättar och återanvänder kläder. Det visar en ny studie gjord på uppdrag av Örebro och Uppsala läns landsting av Martyna Mikusinska, miljökonsult på det internationella teknikkonsultföretaget SWECO. Inom majoriteten av de undersökta miljöpåverkanskategorierna visade det sig att utsläppen som engångskläder orsakar är mer än fem gånger så stora som för flergångskläder.
Studien visar att om Örebro läns landsting använde engångskläder under alla operationer inom ett år skulle de undersökta plaggens totala koldioxidutsläpp motsvara de utsläpp en ny personbil skapar om den körs 47 varv runt jorden. Om landstinget istället använde flergångsplagg vid operationerna skulle utsläppen endast motsvara en körsträcka på 9 varv runt jorden, konstaterar Martyna.
IKEM – Innovations- och Kemiarbetsgivarna,
före detta Industri- och KemiGruppen, har överlämnat förslag på nya kollektivavtal för arbetare och tjänstemän till motparterna. Budet innebär 4,5 procent i löneökningskostnad under tre år.
Avtalsrörelsen, industrin sätter märket
Avtalskraven från facket ligger denna gång på 2,8 procent och är baserade på ett ettårigt avtal gällande från den 1 april 2013. Fackförbunden står dock öppna för ett längre avtal om frågor som är viktiga för dem kan lösas. Fackförbunden emellan har också kommit överens om andra gemensamma krav. Det första kravet omfattar arbetstidsförkortningen.
– Vi behöver bygga ut det här systemet. Våra medlemmar ska ha möjlighet att arbeta deltid eller gå i delpension, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.
Det andra kravet som alla står bakom är att rätten till inkomstutfylld föräldralön ska ökas till 6 månader. Det ger i så fall 90 procent av lönen.
Teknikföretagen lämnade motkrav där man la särskild tyngdpunkt på långa avtal, upp till 3 år, och ökade möjligheter att förhandla löner lokalt. Parterna på arbetsplatserna måste ges utrymme att komma överens om löner och villkor som är anpassade till verksamheten. Förutsättningen för det är att de centrala avtalens lönenivåer är tillräckligt låga för att ge utrymme för en lokal lönebildning.
. Det är avgörande för att skapa förbättrade förutsättningar för den fortsatta verksamheten och stärka företagens internationella konkurrenskraft, säger Åke Svensson VD på Teknikföretagen.
Avtalet med industrin sätter det s.k. ”märket”. Man brukar säga att det avtal som tecknas först är det som sätter märket. Det innebär att det avtalet är normerande och anger ramarna för utrymmet för löneökningarna under den kommande avtalsrörelsen. Industrin är det område som brukar förhandlas först och eftersom det dessutom omfattar en så stor del av arbetsmarknaden blir det också normerande, alltså märkessättande.
Tvätteribranschens kollektivavtalsslutande part är Industri och kemigruppen. Motpart är IF Metall för arbetarna, Unionen för tjänstemännen.
Statlig myndighet snedvrider konkurrens
Idag konkurrerar en rad olika typer av tvätt -företag inom ramen för enskilda och offentliga upphandlingar av industritvätt. På marknaden återfinns små familjeföretag, medelstora företag, stora bolag, landstingstvättar och industritvätt inom ramen för Kriminalvården.
Marknadspriserna för industritvätt varierar över landet. I storstadsområden runt Stockholm, Göteborg och Malmö är priserna i regel något lägre, eftersom det finns fler aktörer som konkurrerar.
Det har dock uppstått en konkurrenssnedvridande situation när den statliga myndigheten Kriminalvården genom osund konkurrens och underprissättning slår ut privata företag. Konsekvensen blir att jobbtillfällen försvinner. Det här är en trend som vi sett under ett antal år. Men när Kriminalvården uppenbart bryter mot Konkurrenslagens regler måste det leda till sanktioner, och att Kriminalvården omedelbart slutar upp med beteendet. Även Svenskt näringsliv uppmärksammar problematiken på sin hemsida.
http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/goteborg/
Är du auktoriserad?
Grattis!
Under 2011 uppdaterades vår auktorisationskontroll för att passa in i de krav som krävs vid offentlig upphandling. Kriteriedokumentet reviderades för att infasas i miljöstyrningsrådets grundkrav för hållbar upphandling. Vi ser att fler och fler upphandlare använder vår autkorisationskontroll som krav vid offentliga upphandlingar vilket är en positiv utveckling. Genom auktorisationen säkerställer vi att medlemsföretagen följer de senaste kraven för miljö och utsläpp, har en god arbetsmiljö för sina anställda och lever upp till högt ställda hygien och kvalitetskrav. Ett auktoriserat tvätteri vet hur man tvättar hållbart, hygieniskt, och med hög kvalité helt enkelt.
Sveriges Tvätteriförbund – en presentation
Tvätteriförbundets övergripande uppgift är att leverera största nytta till sina medlemmar och därmed bidra till att förbättra villkoren för att driva verksamhet inom tvätt- och textilservice och kemtvättservice. Vår auktorisationskontroll bygger grunden i hela vår verksamhet och tvingar branschen att alltid sträva mot nya mål för att visa att vi är bäst i branschen vad gäller miljö, hygien och arbetsmiljö .
Tvätteriförbundets uppdrag
Sveriges Tvätteriförbund är en ideell förening, politiskt obunden och ej fackligt avtalsslutande. Förbundets ändamål är att främja tvätterinäringen i Sverige genom att:
- bevaka tvätt- och textilservicebranschens näringspolitiska intressen,
- verka för en utökad marknad för medlemmarna,
- höja standarden på tvätteribranschen i landet bl a genom kurser, konferenser och information,
- Se till medlemmarnas gemensamma intressen.
Förbundet är moderförening och genom sina medlemmar ensam ägare till Sveriges Tvätteriförbunds Service AB.Genom ett nära samarbete med näringslivets huvudorganisationer har Tvätteriförbundet möjlighet att framföra sina synpunkter i en rad statliga utredningar, nämnder och institutioner samt i näringslivets olika samarbetsorgan.
Tvätteriförbundets högsta beslutande organ är årsmötet som väljer ordförande och styrelse, fastställer årsavgifter och behandlar av styrelse och medlemmar framlagda ärenden.Mellan årsmötena leds förbundet av styrelsen. Verkställande organ är förbundskansliet under ledning av en av styrelsen tillsatt förbundsdirektör.
Västerås ångtvätt- ett företag i generationer
På Västerås ångtvätt kan man nästan känna historiens vingslag. Och det vore väl konstigt annars eftersom tvätten har funnits sedan 1924.Här är det fina hantverket som är specialitet och på hyllorna ligger fina sängkläder, linnedukar och servetter fint handvikna och inslagna i brunt papper i väntan på att bli nerplockade och överlämnade till kunden.
Tvätten drivs i tredje generation av Inger Sandberg. Här använder man beprövade tekniker och har ett varsamt handlag med textilien. Mycket pressas för hand och skräddarkunskaperna lyser igenom när Sirbo visar hur man hanterar en kavaj på pressbordet.I Västerås ligger även Forslunds tvätt som också är ett familjeägt företag som i dagsläget är mitt uppe i en expansion.
På Forslunds är man tacksam över att Ångtvätten finns som kan ta sig an de mer delikata textilerna som inte riktigt hör hemma i de stora produktionerna. Man har sedan flera år mycket gott samarbete, kanske för att man har så pass olika inriktning. Forslunds största kundbas består av hotell och kursgårdar medan Västerås ångtvätt vänder sig först och främst till privatpersoner som både hyr dukar och lämnar in kläder och linne.När Inger och hennes bröder förväntades ta över företaget konstaterade de, att de inte visste mycket om affärsdrivande verksamhet, men tyckte om det hantverk, som deras nisch innebär. Därför beslöt de sig för att driva företaget vidare, men i en liten skala. Det har alltid funnits efterfrågan på deras tjänster, och de har aldrig känt behov av att bli större.
Kvinnligt nätverk i tvätt och textilservice branschen
För kvinnor som ingår i ledningsgrupper, är ägare av eller i annan företagsledande ställning finns planer på att startat ett nätverk för erfarenhetsutbyte, utveckling av sina nätverk
och affärsskapande möten. Vi har som mål att vara generösa med kunskaper, erfarenheter och affärskontakter. Är du, eller vet du någon som är intresserad av att vara med i denna typ av nätverk? Skicka ett mail till: sofia.sjostrom@tvatteriforbundet.se och tipsa!
Konkurrensverket utreder statliga verksamheter för att få till stånd tydligare praxis
Konkurrensverket utreder statliga verksamheters agerande på den privata marknaden. Konkurrensverket har i sin aktivitetsplan hörsammat behovet av att tydliggöra under vilka omständigheter statliga verksamheter kan och skall agera på den privata markanden. I vår bransch är det först och främst fängelsernas erbjudanden om tvättservice på den privata marknaden som skapar konkurrensutträngning och vi välkomnar i allra högsta grad konkurrensverkets ställningstagande.
Skatteverket tar krafttag mot oseriösa kemtvättsföretag
Tvätteriförbundet har under flera år drivit projektet "Vita jobb, vi har börjat städa, har du?" tillsammans med skatteverket och fler andra organisationer för att skapa en medvetenhet hos allmänhet. Vi vill göra fler uppmärksamma på hur vi tillsammans kan motverka att oseriösa företag och kriminell verksamhet kan bedriva verksamhet med hjälp av våra skattepengar. Skatteverket prioriterar nu att granska tvättbranschen, vilket vi ser som positivt då vi förhoppningsvis kan bli av med kriminell verksamhet inom vårt område.
Vi har börjat städa, har du?
Tvätteriförbundet arrangerade tillsammans med flera andra organisationer uppropet " Vi har börjat städa, har du?" för att skapa en medvetenhet hos allmänhet och det offentliga, samt göra fler uppmärksamma på hur vi tillsammans kan motverka att oseriösa företag och kriminell verksamhet kan bedriva verksamhet med hjälp av våra skattepengar. Klicka HÄR för att se en film från seminariet.
Lagändring om skärpning mot kommun vid otillbörlig konkurrens
Skärpningen av konkurrenslagen förra året har gett önskat resultat. Det har blivit lättare för företag att driva verksamhet utan att mötas av konkurrens från statliga eller kommunala organ, skriver Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i gårdagens Dagens industri. Du vet väl om att i och med lagändringen har du som företagare möjlighet att anmäla till konkurrensverket om du känner dig utsatt för otillbörlig konkurrens av kommunen? Kontakta kansliet så får du råd och hjälp med din anmälan. Tipssidan hos konkurrensverket
EU ska skaffa sig modernare regler för offentlig upphandling
I ett utlåtande över planerna markerar riksdagen att större hänsyn ska tas till lönevillkor och arbetsmiljö vid upphandlingarMen de rödgröna och Sverigedemokraterna, vill gå ännu längre och att EU-kommissionen ska använda sig av en konvention från ILO, Internationella arbetsorganisationen, som slår fast att offentliga upphandlingar ska innehålla klausuler som ger löntagarna garantier för minst avtalsenliga löner och arbetstider. Därmed förbättras möjligheterna att stänga ute företag som ägnar sig åt social dumpning från offentliga kontrakt, enligt oppositionspartierna.
