Sveriges-Tvätteriförbund-75-Cover

Sveriges-Tvätteriförbund-Logo-Para

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND FIRAR 75 ÅR

Sveriges Tvätteriförbund grundades år 1940, andra världskriget rasade utanför Sveriges gränser och doften av kemikalier avslöjade vartenda tvätteri på flera kvarters avstånd. Historien bjuder på ett stort antal händelser, regler, lagar, förändringar, nya material och kunder för oss i branschen. På de här sidorna vill vi fokusera mer på människorna bakom förbundet. Eldsjälar och innovatörer som utvecklat förbundet, men också de framtidsvisioner vi ska arbeta med de närmaste 75 åren.

I samband med vårt jubileum bjuder vi på en artikelserie i 8 delar – alla med förankring i vårt förbunds historia. Se även vår jubileumsbroschyr,
Sveriges Tvätteriförbund- De första 75 åren

Trevlig läsning!

BRANSCHENS STÄRKTA MILJÖPROFIL BETYDER MYCKET

Intervju med Gunnar Andréen - Av Jan-Olof Bengtsson
"Kan man sälja överskottsenergi frän tvätteribranschen?"
S om tidigare chef för Sophus Berendsens textilverksamhet, och nu frigående och självständig entreprenör i Malmö sedan pensioneringen för några år sedan, är han en perfekt berättare om hur den storskaliga svenska tvätterinäringen utvecklats från sjuttiotalet fram till i dag.

Under hans ledning har Berendsens genomtänkta energieffektivisering med väldigt små investeringar, resulterat i en nästan halverad energiåtgång och 70 procent mindre koldioxid per producerat kilo.

Läs hela intervjun med Gunnar Andréen
Gunnar Andréen

HAN BEHÖVS – RENT UT SAGT!

Intervju med Robert Serruys - Av Jan-Olof Bengtsson
"Kläder kan man tack och lov inte rationalisera bort."
D en ligger ganska idylliskt i det stillsamma Limhamn. Kundkretsen är trogen och tonen närmast familjär. Det är varmt i butiken och pyser av ånga från regionen innanför medan den där både behagliga och trygga doften av rent fortplantar sig till disken.

Där står ”Robban”. Och har gjort så i många år. En välkänd profil på Limhamn.

Läs hela intervjun med Robert Serruys på Limhamns Kemomat
Robert Serruys

EN REN IMAGE

Intervju med Fredrik Lagerkvist - Av Ulf Silfverström
"Branschen har ett ansvar att informera marknaden om att det finns bättre alternativ till bomull."
E tt hållbart företagande innebär att ständigt arbeta för att minska miljöpåverkan. Det har länge legat tvätteribranschen varmt om hjärtat och bidragit till en ren image. Vägen framåt kan se olika ut, men helt klart kommer utvecklingen att fortsätta.

Textilia har merparten av sin omsättning från offentlig verksamhet och förutom att minska miljöpåverkan i den egna produktionen har Textilia valt att även driva på för nya material och effektivare flöden.

Läs hela intervjun med Fredrik Lagerkvist på Textilia
Fredrik Lagerkvist

MANNEN SOM KOM IN

Samtal med Martin Westin - Skriven av Ulf Silfverström
"Under mina år förvandlades branschen."
Året var 1940. Världskriget rasar utanför Sveriges gränser. Då bildas Sveriges Tvätteriidkareförbund, ett namn som 15 år senare ändras till Sveriges Tvätteriförbund.

Martin Westin hade ingen bakgrund i tvätteribranschen. Fortfarande betonar han att han inget vet om tvättprocesser. Däremot var han extremt duktig på att driva förbund. Det är en profession i sig.

Läs hela intervjun med Martin Westin
Martin Westin

SVINGADE KLUBBAN NÄR MILJÖN BLEV HET

Intervju med Sten Jennervall - Av Ulf Silfverström
"På 1950-talet kände du direkt att det fanns en kemtvätt i kvarteret."
M iljöfrågorna kom starkt på 1990-talet. Freonerna i kemtvättarna förbjöds till exempel 1994 och perklor höll på att straffbeskattas. Vi lyckades stoppa dessa planer i Sverige. Jag vet inte om alla tvätterier har förstått betydelsen av det beslutet, säger Sten Jennervall som var ordförande under 17 intensiva år, 1994-2011.

En bidragande orsak till att de vildaste planerna gick om intet, var en resa till Amerika för att studera en ny kemtvättsmetod.

Läs hela intervjun med Sten Jennervall
Sten Jennervall

ARBETSMILJÖ, MILJÖ OCH KVALITET PÅ BERENDSEN

Artikel om Berendsen - Av Ulf Silfverström
"Arbetsmiljöfrågorna kräver mycket engagemang."
D et systematiska förbättringsarbetet är en nyckel till framgång. Berendsen har jobbat i många år med miljö- och kvalitetsfrågor och numera är det en naturlig del av den dagliga verksamheten. För att nå effektivitet har Berendsen valt att ha ett gemensamt integrerat verksamhetssystem för miljö-, kvalitets- och arbetsmiljöarbete.

Företaget har över tusen anställda i Sverige, 22 produktionsenheter från Luleå till Malmö och därutöver några serviceenheter.

Läs hela artikeln om Berendsen
Berendsen

DÄRFÖR LÄMNAR JAG BORT MIN TVÄTT

Det blir allt vanligare i vår stressade vardagsmiljö att vi lämnar bort våra kläder till tvätt. Och helst till en butik som är kvalitetsauktoriserad och T-märkt.  Vi stannade upp ett antal människor på språng som just skulle lämna in sin tvätt eller precis hämtat ut. Och ställde så klart frågan Varför? Och hur ofta?

Carin Eriksson, jurist – Jag har hittat en verkligt bra kemtvätt och dessutom i närheten där jag bor. Jag betalar för service, kvalitet och sparar tid. Jag slipper helt enkelt problem. Jag brukar lämna in plagg som helt enkelt ska kemtvättas enligt tvättråden. Skjortor lämnar jag  in varannan vecka så där… Anders Folker, tandtekniker – Jag lämnar in det jag inte klarar  av att tvätta själv och kan bli förstört. Lammullströjor och sådant. För mig är kemtvätt något fullständigt  naturligt och att lämna bort tvätt är något jag hade med mig hemifrån som barn.  Kemtvätt  jag använt själv sedan jag började tjäna egna pengar och det tänker jag fortsätta med.  Särskilt när den ligger i närheten av jobbet. Björn Julius, pensionerad sjöingenjör – Vissa kläder som jag har och använder lämpar sig helt enkelt inte för tvättmaskinen där hemma.  Därför lämnar jag in exempelvis mina kostymer, mina uniformer och min frack.  Det kan väl ske någon gång i kvartalet. Men skjortor och sådant klarar jag av själv. Skjortor och sådant klarar jag av själv. Kemtvätten är en bra och värdefull service för mig.

Lars Wallin, direktör – En bra kemtvätt är en som er nära där jag bor, som jag känner mig trygg med och som har kvalitet. Vi brukar lämna in exempelvis kavajer, kostymer och blusar. Jag tycker helt enkelt att det är bekvämt och att det underlättar i vardagen.  Vi lämnar in tvätt kontinuerligt när det behövs. Henrik Dufeu, begravningsentreprenör – Jag lämnar in på kemtvätt eftersom det ger mig bra service och jag slipper att tänka på det själv. Jag lämnar in både jobbkläder och privata plagg. Det kan vara både kavajer byxor och rockar.  Det blir ungefär så där två gånger per månad.  För mig har det blivit både en vana och tradition.

KNALLEBYGDENS STORTVÄTTSRECEPT

Ett recept för stortvätt för så där två generationer sedan från Knallebygden

Gör upp led på bakgården å värm regnvatten i bykgrytan.

Ställ baljorna så att röken inte kommer i ögonen om det blåser.

Karva sönder en hel lutstång i kokande vatten.

Sära tvätten i tre högar: En hög hvit, en hög randhvit och en hög klåklär och trasor.

Rör ut mjöl i kallt vatten till en jämn smet och tunna ut me kokande vatten te styfning.

Gnugga fläckarna mot tvättbrädan. Gnid hårt. Koka. Gnugga randtvätten men koka icke – endast skölj och strek.

Tag upp hvittvätten ur grytan me ett kvastskaft, skölj och strek.

Bre ut kökshanddukarna på gräset.

Häng gamla trasor på staketet.

Häll ut sköljvattnet på rabatten.

Skura förstygan me de varma vattnet.

Ta på en ny klänning. Å släta t´håret med sidkammarna. Koka en koppp kaffe. Sitt ett slag i gungstolen å villa å tänk på hur bra i har´et.